Anden i flaskan

Det finns skribenter som med sin stil adlar vadhelst de skriver om. Numera består min fritidsläsning nästan enbart av sådan prosa; jag väljer alltså författare snarare än ämne eller genre. Den som yrkesmässigt huvudsakligen läser non-disclosure agreements, remisser och annat själsligt barkbröd mår bra av att rena sitt språkcentrum efter dagens id. Det kan man göra på många sätt: Hjalmar Söderbergs klara källvatten eller den nyligen bortgångne herr Gustafssons lärda poesi är två av dem. Av de stilister som fortfarande är vid liv är Carl-Johan Malmberg en av mina favoriter. Han är kritiker i Svenska Dagbladet och jag läser allt han skriver där. Även när han skriver om opera – en konstart som annars lämnar mig kall, särskilt i den frystorkade form som utgörs av anmälningar på kultursidor. Carl-Johan Malmberg är en av dessa odrägligt bildade humanister som verkar kunna skriva insiktsfullt om vilken konstart som helst. Litteraturens alla genrer, konst, fotografi, film, teater och musik – inget tycks honom främmande och hans lärdom svävar muntert över texterna. En lärdom som, om man får tro Carl-Johan Malmberg själv, ytterligare förhöjs av ett glas vin, särskilt om det rör sig om Bourgogne.

Anden i flaskan

I hans lilla bok om vin, Anden i flaskan, får man nämligen lära sig att ”Bourgogne skärper tanken och lyfter den drickande uppåt, vinerna är antigravitetiska och cerebrala. De befrämjar klarhet i sinnet.” Detta till skillnad från den andra fixstjärnan i den franska vinkulturen, Bordeaux, vars viner är tunga och kroppsliga oavsett hur komplexa de är.

Redan här torde det stå klart att Anden i flaskan inte är för kalenderbitaren, den gör inte anspråk på vetenskaplig akribi och mycket lite sägs om de rent tekniska aspekterna av vinkulturen. Sådant som den seriöse vinälskaren annars förväntas intressera sig för lämnas helt därhän: vinklassificeringens mysterier, de olika jäsningsteknikernas användning samt deras franska benämningar. För att inte tala om de sedvanliga och tröttsamma katalogariorna med druvor, deras odlingsgränser och varierande känslighet för vädrets nycker och allsköns ohyra. Ingenting av denna oenologins knappologi återfinns i Anden i flaskan.

Istället handlar boken om vinet som sinnlighet, kultur och mystik. Upplevelsen förstärks naturligtvis av någon liten kunskap om platsen och traditionen som vinet är ett uttryck för, men fakta och siffror är aldrig det primära. Också kännedom om vinets flyktighet och oförutsägbarhet bidrar till njutningen. Den som roar sig med att lagra viner någon längre tid upptäcker snart att olika flaskor av samma vin från samma år utvecklas lite olika; de har individualitet, varje flaska är unik och kan bara drickas en gång. Vinets förgänglighet skänker något sublimt åt den vardagligaste måltid – så olikt vår gängse konsumtion av standardiserade industriprodukter.

Anden i flaskan är alltså en djupt subjektiv liten bok om Carl-Johan Malmbergs livslånga kärlek till vinet, konsten och litteraturen. Carl-Johan Malmberg beskriver underhållande och med elegant självironi hur han vid inträdet i vinets värld vägleddes av en doft från den finare världen och en smula osund fascination för dess mer preciösa uttryck; på sin femtonårsdag önskar han sig, och får – fantastiskt nog – en flaska Château d’Yquem, ett av världens finaste vita viner. Inspirationen till den en smula brådmogna önskningen kom från Dorothy Sayers vars deckare han slukade i tidiga tonår, speciellt novellen The Biblious Buisiness of a Matter of Taste, där en blindprovning spelar en central roll: Ett antal bedragare utger sig samtliga för att vara Lord Peter Wimsey och provningen arrangeras för att avgöra vem som är den riktiga lorden, endast han, ”mannen med Englands, ja, kanske världens bästa smaknerver” har möjlighet att klara testet. Ynglingen drömmer sig bort till en värld ”av frihet och elegans, aristokratiskt och kulturellt överdåd”.

Men det är den mogne mannen med sitt djupare intresse för både vinet och den mänskliga kulturen i stort som för pennan, och det gör han utan spår av snobberi. Boken beskriver Carl-Johan Malmbergs kulturella kosmos där vinet och de sköna konsterna, inklusive umgängeskonsten, är oupplösligt förenade. Allt på den spirituelle konversatörens lediga prosa